november, 2008
Svennis hjärta Borat
Svennis brevvän skickade över en festinbjudan i fredags och sedan dess har han fullkomligt kärat ner sig i denna bit papper med hela sin kropp och själ. Han vägrar att lämna det! Jag har inte hjärta att beröva honom denna njutning och sätta upp brevet på kylskåpet så det får ligga kvar på köksbänken. Men hemma stannar han, inget jävla Kazakstan för honom.
Ps. Måhända inbillningssjukan, men jag tror bannemig de runda små liven har gått ner något hekto eller så. Ds.
Kanske gillar du:
7 kommentarerJag blir så varm inombords
Och varmare ska jag se till att bli! Det är med glädje jag upptäcker att V&S har haft mig i tankarna när de tog fram årets version. Denna glögg är alltså smaksatt med blåbär med inslag av kryddnejlika, kanel och kardemumma. Med knappa två månader kvar till jul kommer jag hinna bli så blå om tungan att jag börjar hejja på Reinfelt. Också lite glöggmage på det. Fint. Tatt!
Kanske gillar du:
4 kommentarerVeganlunch #9 – Thap Thin, Thai Isaan
Gul currygryta med tofu
Nu var det längesen jag testade en ny veganlunch, men efter att ha läst City’s recension om thaistället som håller fast vid den genuina mattraditionen, tyckte jag att det var dags igen. Jag lovade min kollega högkvalitativ, non-svennemodiferad thaimat och sen traskade vi dit med lagom höga förväntningar.
Dagens meny bestod av sammanlagt tre rätter och av dessa var en vegetarisk/vegan. Skit-tjattade lite snabbt med kocken som försäkrade mig om en djurfri måltid (läs: ”ba-aa saaalt!”). OK! Slog oss ner, fick vänta högst 10 minuter och sedan blev vi serverade den vanliga ”upp-å-nervända koppen” jasminris, en skål currygryta på kokosmjölk, tärnad tofu, lök, potatis, paprika och jordnötter också den lilla salladen som jag gärna önskade var modellen rikare.
Nu har jag ju visserligen aldrig varit i Thailand, så jag borde kanske inte öppna flabben min om vad som är riktig thaimat, men så här tycker bannemig jag att det ska smaka! Mycket smakrikt, önskar man att det var lite starkare så fanns det torkad chili på bordet som inte var av den klenare typen. Högsta betyg får tofun som hade den här kompakta tuggmotståndliga konsistensen, raka motsatsen till andra thaiställens tvättsvampar alltså.
Om klientelet och inredningen bara hade varit lite mindre Gamla Väster och jag hade sluppigt sitta med tjocktröja så kaaanske jag hade kunnat inbilla mig att jag satt på en träbänk någonstans i Isaan med min geniuna currygryta, men istället får jag nog tvinga mig själv till att skriva in en ny kontinents-resa i nästa nyårslöfte.
Betyg: 4,5/5
Pris: 69:-
Var: Västergatan 9 i Malmö (karta)
Webb: http://thapthim.dinstudio.se
Kanske gillar du:
Inga kommentarerKålpuddingen som katterna kan glömma
Minns inte ifall det var kålpuddingen eller dolmarna som var en av Tore Wretmans favoriträtter men puddingen är i alla fall en klar favorit hos mig. Lika gott som kåldolmar, men mycket enklare! Husmanskost goes snabbmat typ. Sen skulle Tore kanske inte blanda i morötter och spenat i sin kålpudding, men eftersom han inte längre är i livet så det kan man göra det utan att vara rädd att han ska komma och slå en på fingrarna.
Är man ensamstående och inte tillräckligt snäll för att bjuda sina katter räcker det dessutom i några dagar, vilket såklart gör det ännu bättre.
Kålpudding (4 port)
1 vitkålshuvud
2 dl torr sojafärs
1 morot
spenat
1 gul lök
2 msk soja
Salt och peppar
1 halv buljongtärning
2 msk sirap
Värm ugnen till 175-200°. Strimla eller skär kålahuet och fräs den tills den har fått lite färg.
Koka sojaköttet mjukt och lägg över i en bunke. Fräs löken och blanda sedan tillsammans med sojakött, tinad spenat och hackad morot. Krydda med salt, peppar och tillsätt gärna soja för färgens skull. Smula ner buljongtärningen i kokande vatten och häll det sedan över blandningen.
Smörj en ugnsform och bottna med hälften av kålen. Bred ut sojaköttsblandningen i ett jämnt lager och täck sedan med resterande kål. Ringla över mörk sirap och låt den stå i ugnen tills kålen är mjuk och har fått en fin färg.