Loving hut är en restaurangkedja jorden runt som säger att man ska Go green, be veg and save the planet. Helt okej med Frydo som blev extra glad över att upptäcka att de även finns i Prag. Allt är vegan och priserna är säkerligen över medel i tjeckiskt mått, men i jämförelse med vad man betalar hemma så var jag här en stenrik svenneturist. Under besök #2 undersökte jag i praktiken hur mycket man fick för pengarna, men vid första besöket var jag aningen förlägen och nöjde mig med en currygryta med stekt tofu. Linda Dryghue tog en söt gryta med sojakött, och tillsammans med den maffiga chokladtårtan som vi så kärvänligt delade till efterätt fick vi kasta upp den dryga hundringen. Puh!

Albio Lovin’ hut
Betyg: 4,5/5
Var: Truhlárská 20 i Prag (karta)

”Café V, ein vegetarisches restaurant”. Men den lilla firren då? Hur gick det där tyckte ni? Vad laxen har för roll på en vegetarisk restaurang kan man ju undra, men ”jag är vegetarian, men äter fisk” är ju en mångårig klassiker.

Det är fortfarande sommar i Berlin och getingarna är på en och inte verkar de vara trötta än. Jag sitter på uteserveringen under ett parasoll på Lausitzer Platz och sneglar bort mot Tanne B, caféet med den där glassen som nästan är godast i Berlin. När jag reser mig för att kuta ifrån en geting möts jag av servitrisen och min mat. Hon flinar åt min pojkiga rädsla för ett sånt litet djur och förklarar att brödet är på väg och kommer alldeles strax till mig. Jaja, ta du din tid snäckan, sa jag och klappa na’ på ändan. Nä, det gjorde jag inte alls men min bordsgranne såg ut att vara en sån som skulle kunna göra det.

På lunchmenyn fanns det två veganalternativ och jag valde en aubergininlindad tofu med tomat- och spenatsås. Sattan i det fin den du, och jag vet inte om jag kan hitta tillräckliga ord för brödet med örter, tomat och vitlök men kan ge det ett försök: Det var dögott.

Jag tackar för mig och känner hur glassen och jag dras mot varandra som om vi var gjorda för varann. Jag tror inte den rörde på sig nämnvärt, men för varje steg jag tog sjönk mitt blodsocker två hundra procent. Två kulor blåbärssorbét i strut mot trut. Sitter inomhus, på första parkett och tittar på folk som viftar bort små arga djur som sticks. När jag går hem ligger folk halvnakna och solar vid kanalen och det där med höst känns så långt, långt borta – även om den, bara några veckor bort, kommer som sig bör och dubbel-bitchslappar mitt anlete.

Betyg: 4,5/5
Pris: 7,20
Var: Lausitzer Platz 12 i Kreuzberg, Berlin (karta)

När jag vid lunch var på väg till Yellow Sunshine stannade en dam mig vid ett rödljus och frågade om vägen till Wienerstraße, och tur hade hon för dit skulle ju jag och nomma gyrostallrik. Jag bad henne följa efter mig så behövde jag inte försöka ge mig på en vägbeskrivning på tyska. OK! sa hon och såg nöjd ut. Jag med såklart. Vid varje korsning sträckte jag fint ut armarna åt det den riktning vi skulle svänga. Några minuter senare stannar jag vid ett rödljus och förväntar mig att hon ska komma upp jämte mig. Kanske småprata, kanske berömma mitt rutinerade sicksackande mellan bilarna, men istället ser jag hur hon ba bränner förbi mig och skriker OK JAG HITTAR NU TACK! Hejdå kompis, sa jag tyst för mig själv.

Jag har aldrig gått speciellt tillfredsställd ifrån Yellow Sunshine. Deras burgare är enligt min åsikt i en division under Yoyo Foodworlds, men idag var det ju gyrostallriken som gällde istället. För 5€ får man det som syns på bilden, dvs. gyrosbitar, pommes, tzatsiki och en sallad bestående av morötter, lök, alfagroddar och ruccolasallad. Efteråt luktade jag illa som tusan från flabben men var mätt och belåten. Full pott!

Betyg: 5/5
Pris: 5€
Var: Wienerstraße 19 i Berlin – Kreuzberg (karta)
www: yellow-sunshine.com

Under min kvällspromenad, inom en radie av 500 meter från huset, hittade jag tre nya ställen. En S&M-klubb, en porrbio och ett vegetariskt/veganskt soppställe. Jag borde öppna ögonen mer. Kände mig inte riktigt mogen för de två förstnämnda, och läder är ju inte direkt vegan, så det fick bli en oskyldig soppa till lunch istället. Alla soppor är vegetariska och kanske 3-4 är vegan. För ynka 2,90€ fick jag en krämig spenat- och kokossoppa som var nom-nom. Jag tackade och berömde tanten bakom disken för soppan, men förklarade samtidigt att jag inte var riktigt nöjd. Det fanns lite plats kvar i magen. Eller kanske inte, men jag var sugen på en hot-dog okej.

Fanns ganska så många olika korvar att välja mellan, en del av menyn ser man på bilden. Jag tog en hot chili korv och jag vet inte om det var ett så klokt beslut. Het mat är inte inte min starka sida och när svetten lackades i pannan och mina glasögon sakta men säkert gled ner för näsan så frågade, vi kan kalla henne Ilse, ifall allt var okej. Mycket gott, svarade jag. Men starkt. Hon såg nöjd ut, som om hon visste om att jag inte skulle hantera den. Men hon ska veta en sak. Jag gillade hennes lilla sopp- och korvkök och det, det tänkte jag visa genom att gå dit igen. Nuuue.

Uppdatering: Ilse vilar lördagar och söndagar.

Betyg: 4/5
Pris: 2,90 för soppa och 1,80€ för en hot dog
Var: Friesenstraße 6 i Kreuzberg, Berlin (karta)
Web: www.hot-pot-soup.de

Efter att ha suttit och druckit kaffe med två papegojor på Slörm bytte jag till Hans Wurst, som nog är det finaste café en vegan kan tänka sig. Här sitter man i en schleten soffa på en uteservering, surfar trådlöst och lyssnar till bra musik samtidigt som priserna dessutom är i nivå med den lilla portmonnän.

På helgerna är det stor brunch, som är rena lyxiga smörgåsbordet för en vegan, men på vardagar är det lunchmenyn som gäller. Allt är vegan och till lunch kan man t.ex. få pasta med sparris och rom, stenbakad pizza, tofuburgare eller en sandwich med tofu som jag valde. Mackan innehöll, förutom rökt tofu, en god dillsås, tomat, sallad och rödlök och serverades med en mindre sallad och lite vinäger på det.

Förutom att mitt tangentbord är nerflottat av vinäger kan jag inte komma på något som är negativt med det här stället. Det skulle möjligtvis vara den skuggade uteserveringen men som dock inte är något att gnälla över en svitt sommardag som denna.

Betyg: 5/5
Pris: 4,50€ för en tofu-sandwich
Var: Dunckerstrasse 2a i Berlin – Prenzlauer Berg (karta)
Web: www.myspace.com/hanswurstvegancafe

Jag vet inte hur det är i resten av Sverige men i Malmö är alla falafel-hak ”Bäst i test”. Vem som utför testerna och hur man gör för att komma med i juryn är något som jag nyfiket funderar över med dagens falafel i flabba. Orientalisk Restaurang skiljer sig inte från mängden, men ska dock ha lite extra cred för att de snattat utemöblemanget från McDonald’s. Nackdelarna med Orientalisk falafel är att det bara finns en vegansås och att de använder sig av inlagd gurka istället för färsk. Det positiva är att man får rikligt med persilja, som är så gott, men som tyvärr inte kan göra denna till bäst i mitt test.

Betyg: 2/5
Pris: 20:-
Var: Ahlmansgatan 2 på Södervärn i Malmö (karta)

Inte så långt ifrån Cupcake i Berlin ligger även Vöner där en vegansk kebab är specialiteten. Likt ett sedvanligt kebabhak snurrade det en påle med pressat kött på grillning men med den markanta skillnaden att den här inte innehöll något lamm. Vönern är slående lik en konventionell kebab vilket såklart även innebär massa flott. Flott är gott under och efter fylla och vid kraftig Hungersnot (bjuder på rimmet). Jag var nykter och hade några timmar tidigare tryckt i mig en stor cupcake vilket gjorde den halvt mödosam att få ner. För ner ska den ju. Men detta ska minsann inte misstolkas för vönern är synnerligen aptitlig och någonting man absolut borde prova på. På menyn hittar man även en Wagenburger och en ekoburgare.

Ta S-Bahn till Ostkreuz i Friedrichshain, beställ en Vöner några kvarter bort, tryck den i huet i parken vid Sonntagstraße och få salongsberusade rundpingissnudor till underhållning. Ett perfekt sätt att avsluta en weekend i Berlin och förbereda sig för en 8,5 timmars bussresa hem. På tal om bussresor tar jag idag steget över till 26-åringarnas värld och säger tack och adjö till allt som innebär ungdomsrabatt. Hej vuxenliv. Buhu.

Betyg: 4/5
Pris: 2,90€
Var: Boxhagenerstr. 56 i Berlin Friedrichshain (karta)
Webb: www.voener.de

Tog mig en vända till Berlin igen och mötte en gammal gumma som såg ut att vara hämtad ur en turkisk yoghurt-reklam. Hon hade en falafelrestaurang som tillredde, vad som skulle komma att bli, mitt livs falafel. Almas som jag hoppades på att hon skulle heta, hade inte bråttom. Att det trängdes sex-sju andra på några ynka kvadratmeter verkade inte ha någon som helst inverkan på hennes tempo. Vill man äta livets falafel får man vara beredd på lite väntetid.

Brödet var något annorlunda mot det som man får hemma i Malmö, mer som ett större och tunnare pitabröd, och var fylld med tre enorma falafelbollar, rivna morötter, bakad aubergine, ruccola, tomat, lök, persilja, hommus och färsk gurka. Att jag tog med mig den till Admiralsbrücke med sol, gatumusikanter och en kall öl till sällskap gjorde inte det hela sämre. Bjuder på en video också.

Betyg: 5/5
Pris: 3€
Var: Graefestraße 9 i Berlin Kreuzberg (karta)

Malmös godaste falafel
Jag har långt ifrån provat alla falafelställen här i Malmö, men måste ändå säga att jag har en viss koll på vad som kännetecknar en bra respektive en dålig falafel. Ytterst individuellt iofs, vissa gillar tigerbrödet från Intergrill, andra tycker att det är en skymf mot det traditionella libabrödet, vissa gillar inlagd saltgurka medan andra föredrar vanlig hederlig färsk gurka. Så där kan det hålla på men för min del så hade jag inte haft några problem med att slopa valfriheten helt så att Jalla Jalla drar ingång ett multinationellt falafelimperium och konkurrerar ut allt motstånd. Fast. Då hade den ju antagligen inte smakat som den gör nu. Färska tomater, rättika, hommus, rocculasallad, sesamsås, knapriga falafelbollar och nybakat bröd gör detta till falafeln som alla i Malmö bör ha provat.

Dokumentär om Jalla Jalla av alltomfalafel.se

Betyg: 4,5/5
Pris: 25:-
Var: Bergsgatan 18 i Malmö (karta)

Egentligen var det menat att den sextonde veganlunchen skulle förtäras på Astrid & Aporna KÖK. Superfint ställe verkligen, men tyvärr var inte lunchen på menyn än. Jag blir glad i magen när jag tänker på hur bra det kommer bli när det är igång på riktigt. Jag och Malin fortsatte längre ner på Bergsgatan med mission ”bli mätt på riktigt”, och det är precis vad jag har hört att man ska bli på Tusen & 2. Hamburgaren är i stort fokus under lunchen och det finns många att välja på, speciellt om man är vegetarian. Som vegan blev det lite knivigare men jag lyckades tillslut förhandla mig till en dubbel morotsburgare, som verkligen inte hör till mina favoriter. Morotsbiffar har ofta konsistensen av barnmat och även om ytan är friterad så är det inte svårt att klara sig utan gaddar. Burgaren serverades med ajvar, pommes och en läsk för ynka 55 kronor. Även om det hela smakade helt okej så är det väl just priset som vore den enda vettiga anledningen till ett återbesök. Malin å andra sidan ska dit imorgon igen.

Betyg: 2/5
Pris: 55:-
Var: Bergsgatan 6  i Malmö (karta)