Restauranger
Kafé Agnez är årets café 2011!
Kafé Agnez, med all sin förträfflighet, har ännu en gång tagit hem ett pris som bästa café i Malmö/Lund. Senast var det Nöjesguidens pris som de tog hem, denna gång arrangerades tävlingen av Malmö Citysamverkan.
Agnez fabulösa bakverk, matiga mackor och soppor kommer nu att upptäckas av ännu fler Malmö-bor. När de sedan möter den fina personalen och slår sig ner på innegården som är skönare än ett paradis så kommer de också att förstå att det inte spelar någon roll hur många Espresso House det finns i en stad. Kafé Agnez är stadens bästa café. Antagligen landets.
En annan trevlig nyhet är att ett kök är på väg att installeras. Detta betyder att det hädanefter också kommer att serveras varm, ”riktig” mat. Fortfarande veganskt – fortfarande med samma klass. Då hoppas jag bara att antalet sittplatser också blir fler.
Grattis Agnez, tack för att ni finns! :*
Kanske gillar du:
10 kommentarerTvå besök på Viasko
Kottbusser Tor är inte Berlins prydligaste plats. Det är smutsigt, en jävla massa trafik och om du står stilla mer än en halv minut så blir du erbjuden både det ena och det andra. Men detta är hjärtat av Kreuzberg och om man ska till Viasko så är det hit man åker med U-Bahn. Viasko ligger några minuters promenad från Kotti, på en betydligt mysigare gata, och denna restaurang blev min absoluta favorit i Berlin.
Här låg förr en irlänsk pub vilket fortfarande syns. En halvtrappa ner på en lummig gata. Det strömmar inte in ljus direkt. Inredningen är ganska mörk med robusta trämöbler men istället för att kännas som en grotta så känns det bara mysigt och välkomnande. Mycket tack vare den trevliga personalen.
Vid vårt första besök så beställde jag en flammkuchen, en tysk klassiker som förr bakades för att testa om ugnen hade rätt värme för att baka bröd. I Berlin ser du dem överallt och fan va goda de ser ut. Det påminner om en pizza men är tunnare, frasigare och tomatsåsen är utbytt mot ost eller creme fraiche.
På Viasko har de veganiserat denna rätt till ett halvt lyckat resultat. Den var betydligt bättre än Café V’s tråkiga pizza men fortfarande lite för torr för att tillfredsställa tillräckligt. Än en gång såg Linda till att beställa en betydligt godare rätt, seitanmedaljonger i rödvinssås med en tysk potatisrätt. Avundsjukan Frydesson.
Till efterrätt tog jag det säkra före det osäkra och valde samma som Linda, en Crème brûlée choklad med mangoglass. Tänk chokladpudding med en knäckig yta. Satan i det gott. Inte så konstigt att jag tyckte det kanske med tanke på att choklad och mango är mina absoluta favvisar.
Några dagar senare återkom vi och denna gång tänkte jag fan inte välja fel mat. Solen sken, uteserveringen var full med folk och några hundar låg och sov under borden. Jag beställde in en panerad schnitzel med knödel och svampsås. JACKPOT! Äntligen prickade jag rätt. En stor jävla schnitzel var precis vad jag hade suktat efter.
Linda gick inte inte heller på en nitlott men var kanske inte riktigt lika nöjd med sin NYC panini med sojakött, cashewcrème, tomater, rucola och pesto. Nästa gång vi återkommer lär det tveklöst bli deras gyrostallrik som jag trycker i flabben. Och gärna en efterrätt till.
Betyg: 4/5
Pris: €€
Var: Erkelenzdamm 49 i Berlin, Kreuzberg (karta)
Webb: www.viasko.de
Kanske gillar du:
7 kommentarerÅh du Vöner du är så stor och fin
Jag har skrivit om den förut men den är så väl värd att uppmärksamma igen. Varje Berlinbesök borde inkludera en. Denna veganska kebab har gått upp 50 cent i pris sen sist men i övrigt är ingenting förändrat. Fortfarande lika stor som mäktigt god. Snurrar på spett gör den med.
För 3,40€ får man ett varmt frasigt sesambröd med seitan/sojakött, isbergssallad, gurka, tomat och lök med vitlöksås och stark sås. Vissa får i sig en pommes till den här också men det kan t.o.m. jag tycka är rent sjukt i huet, ping Aniz.
Är man mätt men ändå inte riktigt tillfredsställd löses det enklast genom att promenera bort till Krossener Straße några kvarter bort där man rundar av med veganska cupcakes och en lille koppi kaff på Cupcake. Kinesen! Anki! När åker vi?
Betyg: 5/5
Pris: €
Var: Boxhagenerstr. 56 i Berlin Friedrichshain (karta)
Webb: www.voener.de
Kanske gillar du:
6 kommentarerCafé V – nu utan fisk
Okej, jag har lite Berlin-tips kvar och jag tänkte se till att beta av dem lite snabbare ifall det är något veganhue som är sugen på Berlin innan sommaren är över 2011.
Förra, och även första gången jag var på Café V så var det sommar och året var 2009. På menyn fanns det fisk och jag tyckte att det där med att kalla sig för en vegetarisk restaurang var lite väl till att ta i. Jag satt på uteserveringen, i värmen, med tjugoåtta getingar till sällskap. Jag åt aubergininlindad tofu med tomat- och spenatsås med tomat- och vitlöksbröd.
Nästa gång ösregnar det. Året är 2011 och menyn är fiskfri. Vi sitter inne, utan getingar och jag äter den tråkigaste pizzan i mitt liv. Lite sojafärs, tomatsås och en näve ruccola. Fan då, tänkte jag.
Mitt emot mig sitter en annan och äter vegansk schnitzel med potatis och svampsås. Hon verkar ta det här med att låta maten tysta mun på allvar.
Några dagar senare berättar hon. ”Jag såg dig sitta där med din torra pizza. Jag tyckte synd om dig. Jag såg din uppgivenhet och jag ville inte visa min glädje. Det var det godaste jag har ätit i Berlin.”
Café V
Betyg: 1/5 och 5/5
Pris: €€
Var: Lausitzer Platz 12 i Kreuzberg, Berlin (karta) och på Facebook
Kanske gillar du:
7 kommentarerTrerätters på La Mano Verde
På vår andra dag i Berlin så var det dags att gå på finrestaurang, vattenkamma sig och sådär. Flera månader innan hade jag bokat bord, via Facebook faktiskt – det är så man gör nu för tin, och detta var tveklöst det restaurangbesök som vi hade högst förväntningar på.
La Mano Verde ligger på Kempinski Plaza, ett stenkast från Kurfürstendamm, kapitalismens huvudgata i Berlin. Hit kommer man lättast med U1 Uhlandstraße eller U9 Kurfürstendamm.
När vi dyker upp så möts vi av en herre i dörren varpå jag berättar att vi har ett bord bokat för två. Han hittar ingen sådan bokning och jag ba: JA BOKA JU PÅ FACEBOOK! Han ba: *ler* kom här så ska jag visa er till ert bord. Antagligen så hade nån i personalen suttit och fylle-Facebookat när jag så oskyldigt ville boka bord till en romantisk middag för två. Som tur i oturen var det inte en kotte på restaurangen och vi kunde fritt välja bland borden. PUH!
Till förrätt beställde jag curry- och grönsaksknyten på en bädd av grön papaya tillsammans med lotus-chips. Knytena var riktigt goda, tydlig currysmak, men åt helvete för svåra att äta. Delar av knytet hamnade på andra bordet. Precis lagom mängd mat. Lika nöjd och belåten var Linda som tog persiljeravioli fyllda med tomat och cashewnötter tillsammans med en sallad på päron, ingefära och rödkål. Riktigt nöjt par ger 5/5!
Curry/grönsaksknyten på en bädd av grön papaya tillsammans med lotus-chips
Persiljeravioli med tomat och cashewnötter och sallad på päron, ingefära och rödkål
Sen kom vi till huvudrätterna och här slutar de högsta betygen att delas ut. Jag är ju inte störtförtjust i raw food men valde ändå en rå lasagne med förhoppningen om att kockarna kunde trolla. Ett gott försök, men njä. Inte helt övertygad. Linda valde mandel- och timjan-tempeh serverad på en bädd av vitlökspolenta tillsammans med en oliv-caponata. Denna rätt lovade verkligen gott, men nådde tyvärr inte upp till de högre betygen hos matkritikern Svinrygg. Lasagne 3,5/5 och Tempehn 3/5.
Rå lasagne
Mandel- och timjan-tempeh serverad på en bädd av vitlökspolenta
Till slut kom vi då äntligen fram till desserten aka höjdpunkten på kvällen. Först bölade jag en skvätt över att creme bruleen som jag hade hört så mycket gott om inte fanns med på menyn. Istället tog vi båda en vaniljparfait med rabarber- och jordgubbskompott. Till detta smördegsflarn med apelsinsmak. Klart gott, men inte jätteball. Efter två mättande rätter så var det inte riktigt läge med en trippel chokladfudge, men om jag får sitta och vara efterklok nu så hade jag nog valt den istället. Choklad är alltid bra.
Vaniljparfait med rabarber- och jordgubbskompott med smördegsflarn
Sammanfattning: Jag blir glad i hjärtat av att det finns städer som har sådana här restauranger. Även om jag kanske inte besöker La Mano Verde på mitt nästa Berlin-besök så känns det härligt att man har möjlighet att vid speciella tillfällen få besöka en restaurang där vegansk mat är lyxig, snygg och välgjord. Når upp till en nivå som antagligen inte finns i Malmö eller övriga Sverige, speciellt om man räknar in servicen. Jag HATAR sura människor inom serviceyrken. Lämnade restaurangen, rund om fötterna av Riesling och lycklig och varm i magen av god mat.
La Mano Verde
Betyg: 4/5
Prisnivå: €€€
Hemsida: lamanoverdeberlin.com
Var: Uhlandstraße 181 i Charlottenburg, Berlin. (U1 Uhlandstraße eller U9 Kurfürstendamm)
Kanske gillar du:
6 kommentarerPannkaksfrukost på Sing Blackbird
Sing Blackbird är café, bar och second hand-butik i ett. På vardagar även arbetsplats för många frilansare som borde sitta och göra nytta men som är födda på 80-talet och som inte pallar göra nytta och därför sitter och uppdaterar sin Myspace-sida och surfar efter nya handtag till sin bromslösa cykel istället.
Missförstå mig inte, jag gillar konceptet, är också född på 80-talet och älskade Sing Blackbird efter ungefär två sekunder. Svårt att göra annat. Amerikanska pannkakor sju dar i veckan säger mer än tillräckligt, men pannkakorna hade inte klarat sig solo. För så goda var de faktiskt inte. Man kunde välja bland olika tillbehör så som hackad choklad, banan, lönnsirap, bär, aprikossylt, och någon slags vaniljsås. Jag tog ”lite av varje”, även kallat alles.
Förutom pannkakor för 5€ så finns det också en ”lunch bowl” med tofu, quiche med sallad, tempeh- och potatissallad, burrito och hemmabakade kakor. Allt är vegan och inget kostar över 7,5€. Vecko- och helgmenyn skiljer sig något.
I andra rummet hänger det utvalda kläder från 70, 80 och 90-talet och min tjaj var lite som ett barn som hellre vill leka än att sitta kvar vid matbordet och äta. Barnet insåg tillslut att enda utvägen till att få leka var att snällt äta upp sin mat. Kvar satt pappa, NEJ FÖRLÅT. Kvar satt jag, Fryde Frydesson, tog en till kopp kaffe och skickade en bild till en jag saknade.
Varje månad, på söndagar, arrangeras det dessutom loppmarknad med second hand-kläder och projektorn på väggen avslöjar att det även visas film ibland. Fatta filmkvällar med pannkakor, kaffe och en lille en till det. Fatta fint.
Sing Blackbird
Betyg: 4/5
Prisnivå: €
Hemsida: singblackbird.com
Var: Sanderstrasse 11 i Kreuzkölln, Berlin. (U8 Schönleinstraße)
Kanske gillar du:
9 kommentarerUtan efterrätt på Lucky Leek
I Prenzlauer Berg, runt Kollwitzplatz, där välbärgade unga föräldrar lever lyckliga tillsammans med sina barn i sina restaurerade sekelskifteslägenheter hade vi hyrt lägenhet. Relativt billigt, nära till ekologisk marknad och många veganrestauranger. Tänk motsatsen till Kottbusser Tor. Frid och fröjd. No dope.
Hundra meter från denna lägenhet ligger Lucky Leek, en helvegansk restaurang som öppnades av kocken från La Mano Verde. Detta blev första restaurangbesöket för oss här i Berlin och satte på något sätt ribban för resten av veckan. För riktigt gott var det. Det var t.om. så bra att det mesta som vi åt efter det bleknade i jämförelse, förutom några få undantag. Mango- och chilirisotton som vi båda beställde serverades med shiitakesvamp, pak choy och inbakad tandoori-seitan. Rätt så perfekt alltså.
På kvällarna serveras á la carte med huvudrätter upp till 12€, förrätter för 5€ och desserter för 6€. Varje söndag serveras det dessutom en söndagsbrunch som vi tyvärr inte hann testa, men som tydligen ska variera varje gång. 9,50€ kostar denna.
Lucky Leek ligger en trappa ner i ett hus på Kollwitzstraße och både uteserveringen och personalen är så härligt okonstlad och trevlig. Lättast hittar man dit med U2 och hoppar av på Senefelderplatz. Med tanke på hur nära vi hade till restaurangen och hur nöjda vi var med maten så är det lite märkligt att vi inte återvände, inte ens en efterrätt fick jag smaka. Nästa gång jag återvänder till Berlin är ett besök på Lucky Leek lika givet som att Sulan ligger vid min sida och tuggar gotteben.
Lucky Leek
Betyg: 5/5
Prisnivå: €€
Hemsida: www.lucky-leek.de
Var: Kollwitzstraße 46 i Prenzlauer Berg, Berlin
Kanske gillar du:
8 kommentarerChez Madame briljerar på ny adress
Igår var det invigning och idag öppnade Chez Madame upp sin nya lokal på Falsterbogatan 1 i Malmö, inte mer än ett stenkast ifrån det gamla. Den förra lokalen hade sin charm, men under vintertid, eller snarare tio månader om året då man ej kan sitta utomhus, fick man ofta vända i dörren på grund av brist på sittplatser.
Den nya lokalen är betydligt större, med flera stora fönster som vätter ut mot Falsterbogatan och Ronnebygatan och det känns som verkligen som ett helt annat café än det gamla Chez Madame. Charmen och kärleken för det vegetariska har bibehållts och maten är faktiskt ännu bättre idag.
Vi dök upp vid två-tiden och då var det så pass mycket folk att vi fick sätta oss i baren. Minst två kändisar spottades. Jag och Johan tog båda en sallad med färskpotatis, picklade grönsaker och chi chi-spett. Till detta en gudomlig vitlöksmajonnäs. Det krävdes knappt några ord för att förstå, vi båda lät maten hålla flabben och tystnaden sa allt om hur gott det smakade. Till slut fick Johan ut sig ett ”Fan va bra det här va”, vilket bara kändes självsagt och överflödigt på något sätt. Salladen innehöll också äpple, gräslök, pumpakärnor och selleri vilket det sistnämnda jag inte är så dödligt förtjust i.
Som dagens serverades det en soppa men det fanns även grillade mackor och andra smårätter. Min sallad kostade 75:- och mackorna 65:- och lunchen detsamma om jag inte är helt ute och trampar.
Även om Chez Madame nu tydligt satsar lite mer på mat så har de inte försummat oss och glömt bort att vi älskar deras bakverk. Allt är visserligen inte veganskt men det finns alltid något som kan tillfredställa en gottegris. Att det kommer gå bättre för Chez Madame än det gamla, tradiga caféet som låg i samma lokal är det nog ingen som tvivlar på, men jag passar ändå på att skicka en cyber-lyckönskning. Poss!
Chez Madame
Betyg: 4,5/5 (lite mer veganskt och fullpottaren är hemma)
Var: Falsterbogtan 1 i Malmö
Webb: chezmadame.se
Kanske gillar du:
14 kommentarerFryde allena i Barcelona
Nu är det snart en månad sen jag åkte ner till Barcelona för att gå på Primavera Sound Festival. Flera månader innan dess, när jag såg vilka band som skulle spela, så vart jag rätt kvick på att boka resa och köpa biljett. Då var det mars månad och allt vad som heter sommar, brunbrända axlar och varma nätter kändes som ett liv bort.
Även om festivalen upptog det mesta av tiden i Barcelona så är man ändå tvungen att äta. Ju. Några längre restaurangbesök fick inte plats, för det mesta köpte jag bara med mig färsk frukt från saluhallen El Mercat de la Boqueria och satte mig i någon skuggig plats nära festivalområdet. Som en jälla Ferdinand. Jag återvände dock till Juicy Jones med sina fantastiska juicer och bocadillos men hann även med att testa ett ställe vid namn Gopal.
En oväntad fin sak som hände när jag ändå befann mig 200 mil hemifrån var att jag sprang på en vän som jag inte sett på sex år. Bara sådär. Kram, hajpådaj och sen hade man plötsligt lite sällskap också.
Innan jag börjar matporrblogga så vill jag delge mig av vilka band jag fick avnjuta. Mina korta men koncisa utlåtande om var och en lyder:
- Avi Buffalo – Bättre på skiva.
- Bearsuit – Nöjd.
- Belle & Sebastian – Många år sen sist, fortfarande lika bra.
- Cults – Fy 1000an va bra.
- Explosions in the sky – Mäktigt!
- Fleet Foxes – Inte så intresserad. Såg på avstånd. Hann slumra till.
- Grinderman – Nick Cave för första gången. NRJ-injektion. Bästa hesten.
- Kurt Vile & The Violaters – Långhåriga mittbenor. På festivalens topp 5-lista.
- M. Ward – Jag vill vara M. Ward.
- Mogwai – Drömskt.
- Of Montreal – The Ark på tjack. Tramsigt.
- Perfume Genius – Klart finast på festivalen.
- PJ Harvey – Det var lite mer än okej.
- Pulp – På min önskelista sen jag var tonåring. Orden räcker inte till, det är bara en känsla. Som erektion typ.
- Rubik – Dessa finnar blev festivalens överraskning.
- Sonny & The Sunsets – Roligare än inget.
- The National – Hade ett par ben som utsikt. Lät som på skiva. Tråkigt.
- The Tallest Man on Earth – Ett av de framträdande som jag såg mest fram emot. Var lycklig efteråt.
- Warpaint – Överskattade.
Jag har lagt upp några filmer på Youtube ifall någon är intresserad. Se Kurt Vile, Avi Buffalo, Perfume Genius eller The Tallest Man on Earth. Eller Pulp.
Och nu raskt över till maten! Jag började med ett säkert kort och gick som sagt direkt till Juicy Jones. Detta ställe har jag skrivit mer om här och här. Beställde en bocadillo med ugnsbakad tofu och avokado men märkte inte förrän jag kom hem att det var samma som jag beställde förra året. *dålig på att testa nytt*. Sen blev det en kiwi- och apelsinjuice också. Det såg ut så här.
Dagen efter hade jag fått nog av Juicy Jones och irrade runt med svetten lackande i pannan innan jag till slut hittade till Gopal. Detta ställe skiljer sig ifrån Juicy Jones på så sätt att det inte direkt är någon restaurang. Tänk falafelställe i Malmö med sitt enkla möblemang men byt ut falafeln mot veganska hamburgare och tårtor och djurrättsaffischer på väggarna. De har även en imponerande chark där man kan köpa med sig korvar och annat gött med sig hem. Men det gjorde inte jag okej. JÄVLA BRA var det i alla fall. Så här såg det ut!
Vid första besöket (ett bra ställe besöker man alltid mer än en gång) så tog jag en Maxi-burger. Ingen aning om detta var det bästa valet men jag var nervös okej! Alltid jobbigt att komma in som en yr svenne på ett nytt ställe utan att ha en aning om hur man uttalar det som står på tavlan. Blir ju inte heller lättare av att man hade sjuttielva alternativ att välja mellan. Maxi blev det.
Vid mitt andra besök så var jag helt inställd på att äta tårta. Det var visserligen arla morgon (läs: 12-tiden) men ifall jag hade tryckt både burgare och tårta till frukost så hade jag både blivit hånad av Johan Gååshudsson och missat festivalen pågrund av matkoma. Så en enkel liten tårtbit till frukost fick det bli. Inte heller här blev det lätt att välja men jag är ju en sån där chokladkille. Ju mer choklad desto gladare Fryde.
Det understa lagret var av sockerkaka-typ men inte lika fluffig. Över detta låg det en krispig kolasmet som var av perfekt konsistens till en annars så mjuk och fluffig kaka. Något som bryter av är alltid bra, så även i en chokladtårta. För att fortstätta min novell om denna bakelse var det sedan ett högt lager av chokladmousse innan ett lager av mörk choklad och chokladsås fick avsluta gudomligheten.
Efter fyra dagar åkte jag hem igen, det regnade, det kändes som höst, jag var i Malmö så klart och jag förstod knappt att jag alldeles nyss hade gått runt i solbrillor och smörjt in axlarna med solkräm. Det var en himla fin festival, i en ännu finare stad, och jag hoppas att detta inte förblir mitt första och sista besök.
Kanske gillar du:
11 kommentarerVegansk hamburgertallrik på Kao’s
Idag återvände jag till Kao’s för att, inte helt oväntat, testa hamburgertallriken med rotfruktsstrips. Valde att sitta på uteserveringen för att se om det gick, och njöt trots Malmövind och Bergsgatan i nacken. Rotfruktsstripsen kunde ha fått vara något knaprigare, men annars var tallriken komplett. En burgare på sojafärs, bröd, riven rödkål, tomat, gurka, sallad, lök och en dressing på det. 85 kaosingar.