Ett svagt minne blickar tillbaka

Eftersom jag bloggade så dåligt under 2011 så tänkte jag att det skulle passa bra ifall jag delade med mig av ett fint veganminne under från året som gick.

Jaha vafan är då ett veganminne, tänker ni. Som en veganmage fast minne istället för mage, tänker jag. En stund, ett ögonblick, fylld av vegansk kärlek, i alla dess former och storlekar. Men att välja ett bland alla visade sig vara svårare än vad jag trodde. Detta är vad jag minns:

Jag minns såklart Delicatobollsätartävlingen som drog igång för första gången i februari 2011. Detta var också året då vi drog igång vårt kära matlag, en tradition som dock visade sig bli alldeles för kort. Nu ligger den på is, kan man säga men när det väl begav sig så träffades vi hemma hos någon av oss, tog med ett gäng ingredienser var och satte tillsammans ihop en trerätters som inte liknade något annat. Succékoncept.

Jag minns semmelkalaset hemma i farmen när Gaashud tryckte i sig åtta semlor och ändå hade plats till att äta grädde med sked när alla andra höll på att dö sockerdöden. Lskar den killen!

Jag minns en miljontals fikastunder på Kafé Agnez innergård. Minns när Kao’s slog upp dörrarna och när Chez Madame flyttade till större på ny adress. Blir fortfarande lite vemodig när jag tänker på alla ställen i Berlin som är så okonstlat bäst, eller när jag åkte till Barcelona, Primavera-festivalen och Gopals mäktiga chokladtårta. Påskknytiset hos Drottningen där Anni gjorde succé med sin saffrankaka. Midsommarhelgen i Mellbystrand. Utflykter med hund och kärlek med fullproppad matsäck. Grillen som införskaffades för att kunna grilla vegansk korv på jobbet.

Jag minns Vegomässan i Malmö när sommaren var som minst dålig. Grillen var glödhet, Peter Wahlbeck aningen svalare och maten tog slut, givetvis för att Vegomässan blir bättre och drar mer och mer folk för vart år som går.

Jag minns Mallerinan som jag fick och som inspirerade mig till att dra igång historiens första veganska Ballerina-tävling. *låter som Ranelid*. Minns de fina bidragen som fick en att böla för att man inte fick trycka dem alla i flabben.

Ungefär så tänkte jag mig att ett år av fina veganminnen ser ut och då ska man ändå ha i åtanke att jag besitter en väldig förmåga att glömma bort saker och ting. Fortfarande undrar ändå folk om det inte är tråkigt att vara vegan. I längden liksom. Det finns ju inte så mycket att äta. Nej för i helvete, att vara vegan får mig bara att uppskatta alla resor, utflykter, middagar och fikapauser ännu mer. Att vara vegan är asball. Förhoppningsvis blir 2012 också det. Hur ser era planer ut?

Kanske gillar du:

15 kommentarer

Fryde allena i Barcelona

Nu är det snart en månad sen jag åkte ner till Barcelona för att gå på Primavera Sound Festival. Flera månader innan dess, när jag såg vilka band som skulle spela, så vart jag rätt kvick på att boka resa och köpa biljett. Då var det mars månad och allt vad som heter sommar, brunbrända axlar och varma nätter kändes som ett liv bort.

Även om festivalen upptog det mesta av tiden i Barcelona så är man ändå tvungen att äta. Ju. Några längre restaurangbesök fick inte plats, för det mesta köpte jag bara med mig färsk frukt från saluhallen El Mercat de la Boqueria och satte mig i någon skuggig plats nära festivalområdet. Som en jälla Ferdinand. Jag återvände dock till Juicy Jones med sina fantastiska juicer och bocadillos men hann även med att testa ett ställe vid namn Gopal.

En oväntad fin sak som hände när jag ändå befann mig 200 mil hemifrån var att jag sprang på en vän som jag inte sett på sex år. Bara sådär. Kram, hajpådaj och sen hade man plötsligt lite sällskap också.

Innan jag börjar matporrblogga så vill jag delge mig av vilka band jag fick avnjuta. Mina korta men koncisa utlåtande om var och en lyder:

  • Avi Buffalo – Bättre på skiva.
  • Bearsuit – Nöjd.
  • Belle & Sebastian – Många år sen sist, fortfarande lika bra.
  • Cults – Fy 1000an va bra.
  • Explosions in the sky – Mäktigt!
  • Fleet Foxes – Inte så intresserad. Såg på avstånd. Hann slumra till.
  • Grinderman – Nick Cave för första gången. NRJ-injektion. Bästa hesten.
  • Kurt Vile & The Violaters – Långhåriga mittbenor. På festivalens topp 5-lista.
  • M. Ward – Jag vill vara M. Ward.
  • Mogwai – Drömskt.
  • Of Montreal – The Ark på tjack. Tramsigt.
  • Perfume Genius – Klart finast på festivalen.
  • PJ Harvey – Det var lite mer än okej.
  • Pulp – På min önskelista sen jag var tonåring. Orden räcker inte till, det är bara en känsla. Som erektion typ.
  • Rubik – Dessa finnar blev festivalens överraskning.
  • Sonny & The Sunsets – Roligare än inget.
  • The National – Hade ett par ben som utsikt. Lät som på skiva. Tråkigt.
  • The Tallest Man on Earth – Ett av de framträdande som jag såg mest fram emot. Var lycklig efteråt.
  • Warpaint – Överskattade.

Jag har lagt upp några filmer på Youtube ifall någon är intresserad. Se Kurt Vile, Avi Buffalo, Perfume Genius eller The Tallest Man on Earth. Eller Pulp.

Och nu raskt över till maten! Jag började med ett säkert kort och gick som sagt direkt till Juicy Jones. Detta ställe har jag skrivit mer om här och här. Beställde en bocadillo med ugnsbakad tofu och avokado men märkte inte förrän jag kom hem att det var samma som jag beställde förra året. *dålig på att testa nytt*. Sen blev det en kiwi- och apelsinjuice också. Det såg ut så här.

Dagen efter hade jag fått nog av Juicy Jones och irrade runt med svetten lackande i pannan innan jag till slut hittade till Gopal. Detta ställe skiljer sig ifrån Juicy Jones på så sätt att det inte direkt är någon restaurang. Tänk falafelställe i Malmö med sitt enkla möblemang men byt ut falafeln mot veganska hamburgare och tårtor och djurrättsaffischer på väggarna. De har även en imponerande chark där man kan köpa med sig korvar och annat gött med sig hem. Men det gjorde inte jag okej. JÄVLA BRA var det i alla fall. Så här såg det ut!

Vid första besöket (ett bra ställe besöker man alltid mer än en gång) så tog jag en Maxi-burger. Ingen aning om detta var det bästa valet men jag var nervös okej! Alltid jobbigt att komma in som en yr svenne på ett nytt ställe utan att ha en aning om hur man uttalar det som står på tavlan. Blir ju inte heller lättare av att man hade sjuttielva alternativ att välja mellan. Maxi blev det.

Vid mitt andra besök så var jag helt inställd på att äta tårta. Det var visserligen arla morgon (läs: 12-tiden) men ifall jag hade tryckt både burgare och tårta till frukost så hade jag både blivit hånad av Johan Gååshudsson och missat festivalen pågrund av matkoma. Så en enkel liten tårtbit till frukost fick det bli. Inte heller här blev det lätt att välja men jag är ju en sån där chokladkille. Ju mer choklad desto gladare Fryde.

Det understa lagret var av sockerkaka-typ men inte lika fluffig. Över detta låg det en krispig kolasmet som var av perfekt konsistens till en annars så mjuk och fluffig kaka. Något som bryter av är alltid bra, så även i en chokladtårta. För att fortstätta min novell om denna bakelse var det sedan ett högt lager av chokladmousse innan ett lager av mörk choklad och chokladsås fick avsluta gudomligheten.

Efter fyra dagar åkte jag hem igen, det regnade, det kändes som höst, jag var i Malmö så klart och jag förstod knappt att jag alldeles nyss hade gått runt i solbrillor och smörjt in axlarna med solkräm. Det var en himla fin festival, i en ännu finare stad, och jag hoppas att detta inte förblir mitt första och sista besök.

.

Kanske gillar du:

11 kommentarer

Juicy Jones revisited

Det första besöket på Juicy Jones blev självklart inte det enda utan räddade snarare hela veckan. Detta är en del av det man fick i sig:

1. Baguette med ugnsbakad tofu, avocado, morötter, vårlök, groddar och ingefärasås.

2. Milkshake med banan, kiwi och kakao och kolakakor.
3. Nudelsallad med tofu.

Juicy Jones
Var:
C/ l’Hospital 74, Barcelona. Metro Liceu

Kanske gillar du:

6 kommentarer

Veganlunch #32 – Juicy Jones i Barcelona

För att återgå till Barcelona. Sen jag kom hem har jag varit där två gånger i drömmarna (varför kan min vän, och drömtydare Sanna Lindskog förklara för mig) och otaligt många gånger i ren panik-eskapism. När man byter ut de varma vindarna och vågorna mot den stundande hösten, sätter Barcelona på bänken mot något som inte håller måttet så är det inte svårt att förstå varför Zlatan skyller på överordnad och drar.

Juice Jones var noterat i anteckningsblocket redan innan vi landade, men trots utförlig adress hittade vi det inte. Men som i klassisk reseguide-stil så hittar man guldgruvorna när man går vilse och letar efter annat. Trött och hungrig släpades de sandiga fötterna trött ner för C/ de l’Hospital när plötsligt Juicy Jones uppenbarades med sina bjärta skyltar. Halleluja.

Här är allt vegan och menyn som innehåller allt från milkshakes, smoothies, boccadillos, soppor, desserter, kakor, sallader och dessutom en daglig tre rätters-meny. Jag startade med en gudomlig hommus till förrätt, till detta serverades bröd. Mycket bröd. När jag tyckte att jag var färdig, mest för att spara plats till de kommande två rätterna, så tittade servitören besviket på mig och undrade varför jag inte tyckte det var gott.

Till huvudrätt valde jag grönsaksbiffar med potatissallad och till det en jordnötssås av något slag. Efteråt var tallriken så ren att man skulle kunna tro att Sulan hade varit framme och diskat den med tungan sin. Till dessert kom det in en varm apple crumble med kanel. Drygt 8€ för kalaset. Rätt nöjd var man sen.

Juicy Jones
Betyg:
5/5
Pris:
8,50 €
Var:
C/ l’Hospital 74, Barcelona. Metro Liceu

Kanske gillar du:

12 kommentarer

Veganlunch #30 – Wokimarket i Barcelona

Vårt första misstag var att sätta foten på Wokimarket som ligger precis vid stranden, i området Barceloneta. Lite wokade nudlar med grönsaker, tofu och valfri sås låter ju inte så dumt ändå. På tavlan ovanför köket visas de 3 till synes enkla steg som man går igenom för att beställa sin mat. En bas, en huvudingrediens och en sås som man fick kryssa för i en pedagogiskt utförd talong.

Jag valde:

  1. Risnudlar
  2. Tofu
  3. Thaisalsa med kokosmjölk.

Detta fick jag inte. När jag tittade ner i boxen den första gången såg jag någonting som liknade stekt ägg. Eftersom ägg alltid ingick så markerade jag tydligt på båda english och español att något sånt fan inte skulle hamna i min lådda. Mycket riktigt, det visade sig vara kycklingbajs och jag gick fram, visade och fick börja om samma procedur igen.

Efter en stund mottog jag min box, öppnade den och fick nästa otrevliga överraskning. Inget ägg, men istället kyckling för tofu. Trött blev man. Gick fram, vägrade fylla i ännu en talong och förtydligade att jag inte ville ha nåt djur i min mat.

Desto kvickare mottog jag en tredje box där allting såg rätt ut, bara det att denna gång saknades det något ytterst essentiellt. Smak. Pisseställe.

Wokimarket
Betyg:
0,5/5
Pris:
6,20 €
Var:
Passeig Marítim (La Barceloneta) (karta)


Kanske gillar du:

7 kommentarer

Vegetariska restauranger i Barcelona

Visa vegetariska restauranger i Barcelona på en större karta.

Det skulle visa sig vara en utmaning att hitta någonting att äta i Barcelona. Fortfarande hemma hade jag garderat mig genom att skriva ner adressen till runt tjugo vegetariska restauranger. Väl där besökte vi runt 15 stycken och blev lika besvikna varje gång. Det visade det sig att alla kataloner med restaurang hade åkt på semester. I augusti trodde de kanske att turisterna hade åkt hem, men Fryde was in town and dessutom hungri sattan i det.

Vi fortsatte letandet och under tiden förlitade jag mig på chips, bröd och frukt. Tillslut blev veganmagen mätt ändå och några av de restauranger som släppte in oss kommer att bli hyvlade men även rosade i kommande inlägg.

Kanske gillar du:

8 kommentarer